In 2026 kommer EU att införa nya regler som syftar till att minska plastavfall och främja användningen av hållbara förpackningar – EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Den här artikeln beskriver hur förordningen påverkar företag, vilka krav den ställer och vilka förändringar bolag bör förvänta sig i sina leveranskedjor.

Vad förändrar de nya EU-reglerna

I december 2024 godkände EU en uppdaterad rättsakt som omfattar alla typer av förpackningar – förordning (EU) 2025/40, känd som förpackningsförordningen. Den publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 22 januari 2025 och trädde officiellt i kraft den 11 februari 2025. De flesta bestämmelser börjar gälla den 12 augusti 2026.

Den nya lagstiftningsakten bygger vidare på tidigare miljöstandarder, särskilt engångsplastdirektivet (SUPD), som förbjöd engångsprodukter av plast. PPWR utvidgar dessa krav till alla typer av material som används för produktförpackningar, inklusive kartong, trä och metall.

Företag måste tänka om kring hur de utformar och tillverkar sina förpackningar – från val av material till tillverkningsmetoder. Lagen inför standarder som design för återvinning (DfR), krav på innehåll samt harmoniserad märkningsstandard för återvinning för att underlätta sortering och avfallshantering.

Viktiga nyheter som påverkar tillverkare, detaljhandlare och leverantörer är bland annat:

• Inkludering av alla typer av förpackningar. De nya EU-reglerna för förpackningar gäller alla former av produktförpackningar som släpps ut på EU-marknaden – från industriella behållare till konsument- och transportförpackningar. Det innebär att även importerade varor måste uppfylla de uppdaterade kraven.
• Utformning som lämpar sig för återanvändning. Produktförpackningar ska stödja enkel insamling, separering av material och återanvändning inom ett cirkulärt system.
• Andel återvunnet insatsmaterial. Varje plastförpackning ska innehålla en viss andel återvunnet material. Från 2030 måste till exempel alla plastflaskor innehålla minst 30 % återvunnet innehåll. PPWR betonar också vikten av återanvändbara förpackningar, som hjälper till att minska avfall och sänka logistikkostnader – ett koncept som redan testas av europeiska detaljhandlare, särskilt inom e-handel och hemleveranser.
• Minskning av outnyttjat utrymme. Företag ska optimera förpackningsvolymen för att undvika att frakta ”luft”. Ramverket rekommenderar högst 50 % tomt utrymme för att minska avfall och transportutsläpp.
• Begränsningar av skadliga ämnen. Vissa kemikalier, såsom PFAS, förbjuds i förpackningar som används för livsmedel eller produkter som kan hamna i naturliga ekosystem.
• Utökat producentansvar (EPR). Företag som producerar, importerar eller säljer varor måste bära kostnaderna för insamling och hantering av sina förpackningar och rapportera om efterlevnad.
• Miljömärkning och digital spårning. Företag bör förbereda sig för införandet av ett Digitalt produktpass (DPP), som möjliggör spårbarhet i leveranskedjan genom att följa komponenternas sammansättning och ursprung.

Som en följd måste tillverkare, importörer och detaljhandlare inte bara hantera design och återvinning, utan också ta hänsyn till livscykelanalys (LCA) av sina produkters förpackningar.

Hur de nya miljöstandarderna påverkar tillverkare och leveranskedjor

De uppdaterade kraven förändrar logistik, certifiering och systemet för insamling av leverantörsdata. Alla aktörer i leveranskedjan måste övervaka scope 3-utsläpp för att begränsa förpackningarnas miljöavtryck under hela deras livscykel. Dessa processer blir en avgörande del av företagens förberedelser inför de nya miljöstandarderna. För svenska detaljhandelsföretag och deras leverantörer innebär den nya lagen både utmaningar och nya tillväxtmöjligheter. Låt oss titta närmare på hur den påverkar marknadens aktörer.

Övergång till sekundära material och omdesign av förpackningar

PPWR fastställer mål för återanvändning – specifika indikatorer som anger hur stor andel av förpackningarna som ska återanvändas till 2030 i stället för att nya produceras efter varje försäljningscykel. Det betyder att tillverkare måste gå över till förnybara material och avancerad produktionsteknik. I praktiken innebär detta att de behöver:

• Begränsa användningen av flerskiktsplaster och hybrida material som är svåra att återvinna.
• Ersätta plast och skum med papper, kartong eller bioplast.
• Investera i moderniserad utrustning och certifierade komponenter.

Dessa förändringar hjälper organisationer att uppfylla PPWR och minimera den miljöpåverkan som deras insatsvaror orsakar.

Säkerställande av efterlevnad av miljöstandarder

Eurostat-data visar att papper och kartong står för den största volymen förpackningsavfall i EU (40,4 %), följt av plast (19,8 %), glas (18,8 %), trä (15,8 %) och metall (4,9 %).

Dessa siffror visar att även material som anses mer hållbara – såsom papper och kartong – fortfarande har en betydande miljöpåverkan. Därför bör företag följa Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) – ett ramverk som stödjer utvecklingen av långlivade, återvinningsbara och energieffektiva produkter och material.

Dessutom måste företag följa Green Claims Directive, som säkerställer att alla ”gröna” påståenden backas upp av verifierad bevisning och oberoende bedömning.

Företag är skyldiga att säkerställa att deras förpackningar uppfyller de nya miljökraven genom att skaffa giltig certifiering och märkning. Exempel är FSC för papper, PEFC för trä, OK compost eller Seedling för biologiskt nedbrytbara material samt CE- eller återvinningskoder för att bekräfta säkerhet och återvinningsbarhet.

Detta är särskilt viktigt för detaljhandlare som arbetar med många olika leverantörer. Som en följd:

• Läggs större vikt vid förpackningen som en kritisk del av leveranskedjan.
• Kan förseningar eller extra kostnader uppstå medan leverantörer uppdaterar sina processer.
• Måste företag regelbundet kontrollera giltigheten hos leverantörernas certifikat.

För att undvika störningar bör företag i god tid bygga upp ett strukturerat system för övervakning av efterlevnad och kommunikation med leverantörer.

Potentiella kostnadsökningar och anpassningar i logistiken

Övergången till mer miljövänliga insatsvaror förändrar logistikprocesserna och lyfter fram värdet av pantsystem (Deposit Return Schemes, DRS), returlogistik och take-back-system som möjliggör återtag av använda förpackningar.

Dessutom:

• Kan de totala kostnaderna öka eftersom miljövänliga insatsvaror, som återvunnen plast och återvunnet papper, ofta är dyrare än standardalternativ.
• Förändrar nya standarder för minskat tomutrymme hur varor packas och transporteras.
• Kan nätbaserade återförsäljare få extra kostnader för mer miljövänligt emballage.
• Blir leveranskedjor mer komplexa, vilket kräver att företag spårar mängden återvunnet innehåll, kontrollerar märkning och rapporterar regelbundet.

Trots potentiella kostnadsökningar kan företag delvis kompensera effekten med viktoptimering och förpackningsoptimering, vilket bidrar till minskad materialförbrukning och lägre transportkostnader.

Marknadsplatsernas och detaljhandelns roll

Marknadsplatser och stora detaljhandelskedjor blir nyckelaktörer i genomförandet av de nya miljöstandarderna. Tidigare var det främst tillverkarna som ansvarade för att uppfylla förpackningskraven, men ansvaret omfattar nu hela leveranskedjan.

Marknadsplatser kan:

• Begära dokumentation från leverantörer som visar att deras förpackningar följer PPWR-reglerna.
• Införa interna övervakningssystem för att förhindra att produkter som inte uppfyller kraven släpps in på plattformen.
• Samarbeta enbart med leverantörer som kan bevisa komponenternas ursprung och tillhandahålla nödvändig dokumentation.
• Informera konsumenter genom tydlig märkning, till exempel ”miljövänlig” eller ”återvinningsbar”.

Dessa åtgärder bidrar till ökad transparens, minskar riskerna och stärker kundernas förtroende. Moderna plattformar som ServiCom gör processen enklare genom att koppla samman verifierade parter, möjliggöra samarbete och säkerställa trygga transaktioner på en och samma plats.

Exempel på hållbara förpackningar i Sverige

Svenska organisationer implementerar aktivt innovativa lösningar, där fiberbaserade förpackningar i stället för plast är en av de mest framträdande trenderna. Vissa varumärken testar också mekanisk respektive kemisk återvinningsteknik för att förbättra effektiviteten i avfallsbehandlingen och öka materialåteranvändningen. Låt oss titta på några konkreta exempel.

• IKEA. I sin hållbarhets- och årsredovisning för 2024 fortsätter IKEA att betona minskning av avfall. Ett av företagets mest karakteristiska grepp är ”flat-pack”-konceptet – produkterna levereras omonterade för att spara utrymme vid transport. Företaget utvecklar också en cirkulär affärsmodell som ger produkterna ett ”andra liv” genom reparation, återförsäljning eller återvinning. Denna strategi bidrar till att minska avfall och använda resurser mer effektivt.

• H&M Group. H&M har en heltäckande strategi för sina förpackningar, där företaget successivt minskar volymerna, förfinar designen och ökar andelen återvunnet material. Målet är att senast 2030 bara använda återvunnet eller FSC-certifierat material i sina förpackningar. Redan 2020 införde H&M ett nytt förpackningssystem hos flera av sina varumärken, där plastpåsar ersattes med papperspåsar – vilket avsevärt minskade plastanvändningen i butikerna.
• Clas Ohlson. Detaljhandelskedjan Clas Ohlson arbetar också aktivt med att minska den miljöpåverkan som är kopplad till förpackningar. Företaget går över till återvunnen kartong, minimerar plastanvändningen och optimerar transporter. Tillsammans med sina leverantörer arbetar Clas Ohlson för att säkerställa att komponenterna är miljömässigt säkra och att avfallet hålls på en så låg nivå som möjligt.

Dessa exempel visar att svenska företag redan inför hållbara förpackningslösningar. När de nya PPWR-reglerna börjar gälla har sådana detaljhandlare därför ett tydligt konkurrensförsprång och står bättre rustade att anpassa sig till kommande krav.

Rekommendationer för företag

Enligt L.E.K. 2025 Packaging Study anser 85 % av organisationerna att deras förpackningsstrategi är avgörande för varumärkets resultat. Högst vikt läggs vid detta av medelstora aktörer (64 %) och tier 1-varumärken (65 %), som ser hållbara förpackningar som en kärnkomponent i sin konkurrensstrategi. Studien visar att investeringar i gröna material stärker kundlojaliteten, förbättrar varumärkespositioneringen och ökar försäljningen.

För att uppfylla PPWR-kraven på ett effektivt sätt och säkerställa en smidig övergång till hållbara förpackningar bör företag arbeta stegvis:

1. Genomför en nulägesanalys. Börja med att analysera vilka material som används i dag, hur mycket tomt utrymme förpackningarna innehåller och hur komplexa de är. Kontrollera om era förpackningar stämmer överens med kommande standarder – är de återvinningsbara, hur stor del består av återvunnet material och har de korrekt märkning?
2. Sätt tydliga mål och en handlingsplan. Definiera konkreta mål – till exempel att göra alla förpackningar fullt återvinningsbara till 2030. Skissa upp stegen i omställningen: materialbyte, test av biobaserade lösningar och minskning av volymer. Planera budget, tidslinje och förväntad effekt på kostnader och marginaler för att undvika finansiella risker.
3. Stärk material- och logistikstyrningen. Genom att minska tomt utrymme i lådor och paket kan ni sänka kostnader för inköp och transport samt reducera utsläpp. Utforska återanvändbara eller hopfällbara förpackningar, särskilt på B2B-marknaden. Se över logistikflöden – välj leverantörer närmare produktionsplatserna och förkorta transportsträckor.
4. Involvera leverantörer och verifiera certifieringar. Samordna materialkrav med partners, inklusive återvunnet innehåll, återvinningsbarhet, märkning och returflöden. Begär intyg om efterlevnad och revisionsrapporter för att undvika brott mot de nya reglerna och minska finansiella eller varumärkesmässiga risker.
5. Kommunicera er hållbarhetsstrategi. Dela ert hållbarhetsarbete med kunderna för att bygga förtroende och lojalitet. Använd tydliga budskap, till exempel ”Vi använder endast återvunnet material.” Transparens och regelbundna uppdateringar gör ert varumärke starkare och mer igenkännbart.
6. Följ utvecklingen och förbättra kontinuerligt. Eftersom nya krav införs successivt fram till 2040 är det viktigt att hålla sig uppdaterad om regeländringar, tekniska innovationer och förändringar i leveranskedjor. Även om omställningen kräver investeringar leder den i förlängningen till lägre transportkostnader, mindre avfall och en starkare varumärkesbild.

Stegvisa åtgärder hjälper företag att genomföra övergången till de nya standarderna på ett kontrollerat sätt, effektivisera verksamheten och bygga ett rykte som ansvarstagande aktörer på marknaden.

Slutsats

Den nya EU-förordningen om förpackningar ger företag möjlighet att skapa en mer transparent, hållbar och ekonomiskt effektiv verksamhetsmodell. Det som tidigare sågs som en teknisk detalj har utvecklats till ett strategiskt element som driver förtroende hos både kunder och samarbetspartners.

För organisationer är det avgörande att inte vänta till sista stund, utan agera i god tid: genomföra analyser, uppdatera leveranskedjor och utforska innovativa lösningar. De som förbereder sig tidigt kommer att stå starkare när de nya standarderna fullt ut börjar gälla och kan därmed säkra ett långsiktigt konkurrensövertag.