Europeiska unionen har antagit en ny lag som ger konsumenter rätt att laga hushållsprodukter även efter att garantiperioden har löpt ut. Låt oss se vad detta betyder för elektroniktillverkare samt vilka utmaningar och möjligheter som väntar.

Vad det nya direktivet ändrar

Europaparlamentet har antagit direktivet om reparation av varor (2024/1799), som träder i kraft den 31 juli 2026. Målet är att göra underhåll av apparater enklare, billigare och mer attraktivt än att köpa en ersättningsprodukt. Förordningen fokuserar på:

• att förlänga produktlivscykler och förenkla återställning,
• att säkerställa rimliga priser och tidsramar för reparation,
• att minska e-avfall och främja den cirkulära ekonomin.

Detta är en del av den europeiska gröna given. I takt med att elektronikbranschen växer ökar också dess miljöpåverkan. Enligt Eurostat producerade EU enbart år 2022 14,4 miljoner ton elektriska och elektroniska produkter, varav endast omkring 5 miljoner ton återvanns. Resten är kvar i omlopp eller blir så småningom elektroniskt avfall.

Uppgifter från kommissionen om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) visar att längre användning och korrekt återvinning av produkter minskar avfall och CO₂-utsläpp. Med andra ord: att prioritera underhåll sparar inte bara pengar för användarna utan minskar också EU:s miljöavtryck.

Ny reparationsskyldighet för tillverkare

Direktivet förändrar hur varumärken hanterar produktdesign, produktion och eftermarknadsstöd. Nedan följer de viktigaste skyldigheterna som ska ge användare tillgång till prisvärd och tillförlitlig service.

• Prisvärda reparationer. Leverantörer måste erbjuda underhåll till priser i nivå med – eller lägre än – kostnaden för en motsvarande ny enhet, inom en rimlig reparationstid som medlemsstaterna fastställer. Regleringen omfattar även ett förbud mot programvaru-/hårdvarulåsningar, som hindrar konstgjorda begränsningar av reparationsalternativ.
• Transparens kring priser och tidsramar. Tillverkare och supportteam måste publicera vägledande servicepriser, tidslinjer och kvalitetsstandarder för reparation på sina webbplatser, så att kunder kan ta del av informationen utan särskild begäran.
• Förlängd garanti efter reparation. Om konsumenten väljer reparation i stället för utbyte förlängs garantin med ett år, även om den ursprungliga garantin fortfarande gällde.

Därtill inför medlemsstaterna initiativ som uppmuntrar reparationer, såsom reparationscheckar, utbildningsprogram och finansiering av renoveringsprojekt. År 2027 lanseras det europeiska informationsformuläret för reparationer och en särskild portal där konsumenter kan hitta servicecenter, återförsäljare av renoverade produkter och ideella reparationsverkstäder. Tillverkare och auktoriserade supportteam måste registrera sig, hålla uppgifterna uppdaterade och vara lätta att nå.

Lagen främjar också konkurrensen från oberoende reparatörer och ger små verkstäder större möjligheter på eftermarknaden.

För tillverkare omformar direktivet allt från produktdesign till support. Det ökar kostnaderna, kräver snabb anpassning och utmanar etablerade arbetssätt.

Hur lagen påverkar elektronikbranschen och tillgången till reservdelar

Kundsupport är inte längre ett valfritt tillägg utan en integrerad del av affärsmodellen. Denna förskjutning påverkar verksamhetens kärnområden.

Produkter måste bli tekniskt underhållsbara

För att uppfylla de uppdaterade kraven måste leverantörer omdesigna produkter och ompröva materialen. Viktiga förändringar är bland annat:

• att fasa ut limmade och förseglade komponenter,
• att gå över till skruvförband och standardiserade moduler,
• att använda delar som enkelt kan bytas, återställas eller upphandlas som begagnade – eller till och med 3D-printade – reservdelar.

Detta höjer utvecklingskostnaderna men underlättar komponentbyten och gör det möjligt att fokusera på att förlänga produkternas livslängd.

Ökad efterfrågan på kundsupport

Företag måste bygga effektiva stödsystem genom att:

• hålla reservdelar i lager för snabba byten,
• säkra snabb leverans av saknade komponenter,
• samarbeta med servicecenter,
• starta utbildningsprogram för tekniker och användare,
• skapa incitament för att välja reparation.

Det förvandlar tillverkaren från engångssäljare till långsiktig partner.

Affärsmodellerna skiftar på eftermarknaden

I stället för att förlita sig på snabb produktomsättning kommer organisationer att anta alternativa intäktsstrategier:

• serviceavtal och underhållsabonnemang,
• leasing och uthyrning med långsiktiga garantier,
• uppgraderingar som förlänger produktens livslängd.

Sådana upplägg skapar återkommande intäkter och bygger varumärkesförtroende.

Huvudutmaningar inom efterservice

Anpassning till det uppdaterade ramverket innebär att företag måste se över processer längs hela värdekedjan. De centrala utmaningarna är:

• Förlängd livscykel: investeringar i hållbar design och material för att förlänga produktens livslängd.
• Logistik för reservdelar: lagerstyrning, personalutbildning, samarbete med servicecenter samt onlinetillgång till manualer och delar.
• Efterservice: transparens kring reparationsvillkor, inklusive tydliga priser och tidsramar, samt tillgång till reparationsinformation.
• Regelefterlevnad: dokumentation, kvalitetskontroll, interna revisioner och följsamhet mot lokal lagstiftning för att undvika sanktioner och branschbegränsningar.

Genom att uppfylla kraven kan företag minska operativa risker och bevara organisatorisk stabilitet.

Affärsmöjligheter enligt direktivet om reparation av varor

Regeln öppnar alternativa utvecklingsspår för aktörer som anpassar sig snabbt. Den skapar gynnsamma nischer och stärker ledarskap. Lagen uppmuntrar utvecklingen av resursekosystem, innovativa verksamhetsmodeller och starkare relationer till användarna.

Tillväxt för supportlösningar och nya intäktsströmmar

Verksamheter kan växa inom teknisk support och underhåll genom att:

• inrätta specialiserade servicecenter och mobila reparationsteam,
• sälja gör-det-själv-kit för underhåll och erbjuda användarvägledning,
• införa abonnemang för regelbundna genomgångar.

Detta gynnar också ideella reparationsverkstäder och tillverkare: via lokala plattformar som ServiCom kan de öka sin synlighet, nå kunder i närheten och öka försäljningen.

Stärka kundlojaliteten

Tydlig information om reparerbarhet, snabb teknisk support och förlängda garantier ökar användarnas förtroende. Kunder är beredda att betala mer för bekvämlighet och pålitlighet, särskilt när de har tydlig konsumentinformation om reparationsrätt — något som också öppnar lönsamma marknadssegment.

Enligt Europeiska kommissionen föredrar 77 % av EU:s medborgare att reparera utrustning framför att köpa nytt. Investeringar i användarvänlig support driver direkt återköp och ökar kundlivstidsvärdet (LTV).

Växande ekosystem för andrahandsförsäljning

Begagnade produkter blir mer attraktiva när de backas upp av tydliga instruktioner och support. Företag kan:

• sälja renoverade produkter,
• driva inbytes- och uppgraderingsprogram,
• bidra till den gröna omställningen och minskat avfall.

En stark andrahandsmarknad attraherar nya köpare och stärker varumärkets image som ansvarsfullt och miljömedvetet.

Innovation och differentiering

För att förbli konkurrenskraftiga kan företag lansera innovativa erbjudanden och stöd med mervärde, till exempel:

• en onlineplattform för reparationer med reservdelar och rådgivning,
• personanpassade underhållspaket för olika kundsegment,
• modulära uppgraderingar och förlängda garantier integrerade i leasing- och abonnemangsmodeller.

Dessa lösningar bygger unika kunderbjudanden och säkrar ett varaktigt konkurrensförsprång.

Nya jobb och kompetenser

Enligt Institute for European Environmental Policy (IEEP) kan den nya lagstiftningen skapa upp till 700 000 nya jobb i EU till 2030, särskilt inom reparationssektorn och den sociala ekonomin.

Detta skapar nya möjligheter för små och medelstora företag och stöder utvecklingen av lokala serviceekosystem.

Rekommendationer till företag inom ramen för rätten att reparera

För att anpassa sig till de uppdaterade reglerna och behålla sin marknadsposition bör företag:

• se över sitt erbjudande och identifiera modeller som snabbt kan anpassas till kraven,
• investera i support och logistik genom att ordna reservdelslager, utbilda team i de nya standarderna och ge onlinetillgång till manualer och komponenter,
• kommunicera med kunderna och lyfta fram reparerbarhet som en konkurrensfördel,
• utveckla innovativa affärsupplägg som leasing, serviceabonnemang och uppgraderingar som förlänger produktlivscykeln,
• följa lagstiftningen och hålla sig uppdaterade om regeländringar.

Med detta angreppssätt kan företag inte bara följa lagen utan också göra den till en tillväxtmotor.

Slutsats

Rätten att reparera innebär moderniserade spelregler för hela elektroniksektorn. Från och med 2026 står företagen inför ett tydligt val: göra produkterna tekniskt reparerbara och bygga kundcentrerad service — eller riskera att tappa konkurrenskraft och tillgång till den europeiska marknaden.

Följ vår blogg för att hålla dig uppdaterad om de senaste marknadstrenderna.